Nr:6 Sommarens inspiration från Brigitte Bardot


Nu är sommaren inte långt borta och jag lockas av att ha p mig kola och shorts även fast det borde vara runt 10 grader varmare för att verkligen kunna njuta. Men innan jag slutar huttra och kan luta mig tillbaka på solstolen med en mojito i handen så får jag längtandes se tillbaka på dessa strandbilder och Brigittes underbara stil från 1955.

Nr:5 Alger, Havsalt och Dùn Fhoithear


Gång på gång får man höra att Skottland är kallt, vått och grått, vilket kanske gäller för övriga landet men här i Aberdeenshire är det varmt och soligt, vilket resulterade i att hälften av kläderna jag tog med mig hit är oanvändbara. Oanvändbara kläder är aldrig roligt, och det resulterar i att man får shoppa till sig en halv ny garderob.Här om veckan kom mina morföräldrar på besök i Aberdeen och fick uppleva två dagar av kanske det värsta vädret vi haft under hela min tid här. Det var ett av mina stora problem när jag kom hit. De fick i alla fall uppleva en dag med typiskt skotskt väder, och det var dagen jag tog med dem till fiskebyn Stonehaven och det intill liggande slottet Dunnottar, eller som det egentligen heter: Dùn Fhoithear.(fort on the shelving slope)

Det var blåsigt, soligt och Nordsjöns blå vatten spred ut sig så långt ögat nådde. Jackan behövdes inte, och man kände den där härliga algdoften som man inte får någon annanstans än vid havet. Det var en trevlig utflykt, där vi tog promenaden upp från Stonehaven. Tyvärr gick vi inte in i slottet pågrund av den väldigt sluttande trappan som man behöver ta sig över för att komma till slottets egen platå, men, Dunnottar är minst lika majestätiskt från ett avstånd som när man står och super in alla historiska event som hänt inom slottets stenväggar – Emma

Eng: A week or two back my grandparents came to visit me here in Aberdeen. They mostly experienced a quiet unusual heavy rainfall most of the time, but the clouds broke up when we got to Stonehaven and Dunnottar Castle. I love the sea, especially the wind and the smell of the alga and the sea salt mixing together. – Emma

Nr:4 En kappa att dö för

Lycka, Extas, Eufori!
Jag har inte tillrckligt många synonymer i huvudet för att kunna beskriva hur mycket jag älskar den här nya kappan. I den kan jag känna mig som Brigitte Bardot, Marianne Faithfull och Debbie Harry, allt på samma gång. När en kappa så fullständigt inkorporerar allt jag älskar när det kommer till mode; jobbiga tyger, fejk-päls och en riktigt tidlös stil.

Här använde jag mig av den för en sen 60-tals look, fullständig med en bred rosa scarf och en klassisk stickad svart polo. Kunde inte låta bli att matcha Kappan med mina mocka stövlar för den där fullständigt underbara mjuka looken. – Emma

Eng: So, I’ve been informed that it would be fun for my friends who don’t know english to actually be able to read about my escapades in Aberdeen. Therefor I will include a short explanation like this at the end of my following posts. I have bought a new coat that is to die for. It his perfect since I feel like some of my greatest style icons in it: Brigitte Bardot, Marianne Faithfull and Debbie Harry – Emma

Nr:3 En sen uppdatering

Var ett tag sedan jag uppdaterade, och jag skyller enbart på sjukdom och trötthet. Att vara sjuk utomlands är nog det värsta jag vart med om. Man känner ingen som kan hjälpa en genom dagen, så man får fixa till sig och ta sig ner till mataffären och handla det man behöver. Inget speciellt har hänt, och vi börjar nu närma oss de första inlämningarna här i Aberdeen. Min första uppgift är att skriva en ”source review” på det heraldiska taket ni ser på bilden ovan. Det är ett fantastiskt vackert tak so sattes in i Saint Machar Cathedral 1520 av den dåvarande biskopen. Det är en väldigt liten uppgift, så jag är inte särskilt stressad över den.

St. Machar har en otroligt fascinerande kyrkogård, eller kirkyard som dom säger här i Skottland fylld med viktiga personer som hjälpt dels universitetet men också vanliga människor som tillhört församlingen. Det är ett myller av gravstenar och det känns lite som att gå in i en labyrint när man går på de slingrande stigarna mellan de mossiga stenarna.

Även om universitetet är anledningen varför jag är här så måste man även få ta det lugnt ibland, vilket jag gjorde idag då jag och en grupp sköna människor tog oss ner till stan och äntligen fick plats på ”A cat in the window”, det fantastiska katt-kafét där man kan slappna av i en timma medan man klappar på en mängd fluffiga katter som försöker stjäla en bit av ens väldigt goda kaka. De hade en otroligt fin atmosfär och tänkte på varje liten detalj i inredningen. (Till och med mjölkkannorna var formade som katter!)

Nr:2 – En mulen dag vid stranden

Jag håller på att smälta bort här i Skottland. När man tänker på utbytes resor i Skottland säger de flesta regn, regn och lite mera regn, men under min första vecka här på den nordöstra kusten så har det regnet en gång. Temperaturen har legat runt 7 celsius de flesta dagar, men det är luftfuktigheten som ger mig en chock, i bland kan den hamna runt 90%! Det är just vätan i luften som får mig att känna mig så ohyggligt varm här i Aberdeen. Men en luftfuktighet på 87% hindrade inte mig och några andra av utbytesstudenterna att tappert ge oss ner till stranden medan stormmolnen hängde tunga i luften.

Efter en kort promenad på 15 minuter i från Hillhead, där vi bor så nådde vi den otroligt vackra stranden. Alla drog vi fram våra kameror och började fotografera vår väg ner mot centrum, där vi tänkte att vi skulle ta en lite sen lunch. Man förstår varför vissa kallar Aberdeen Skottlands surf paradis. Vågorna var stora men inte för stora, och vissa modiga själar var till och med ute och surfade i Januari! Tyvärr vart jag lite klumpig när jag försökte fånga dessa modiga människor och fick helt fel fokus, så de ser snarare ut som ett par guppande fåglar.

När vi hade vandrat nerför strandpromenaden nådde vi den lilla pittoreska fiskebyn som Aberdeens City Council hade anlagt runt 150 år sedan för stadens fiskare, Footdee, eller Fittie som de flesta säger. En av de många fina sakerna med Aberdeen är vad de kallar sill! Pågrund av att fiskarnas huvudsakliga fångst, och inkomst kom från sillen så döptes den här i Aberdeen till ”The Silver Darlings.” Det var väldigt vackert då alla dörrar var målade färgglada och alla hus visade sin egen historia. Vi fortsatte genom Fittie ner till den nuvarande hamnen och tittade ut över sundet innan vi tog oss in till Union Square och åt lunch. Ännu en dag då jag gått runt en mil, fortsätter jag så här så kommer jag inte behöva ett gymkort! – Emma.

Nr:1 – Aberdeen, Granit staden

Nu är det en dag, sjutton timmar och två minuter sedan jag landade i Aberdeen för min fem månader långa utbytesstudie. Jag är uppackad, registrerad och redo för termin starten nästa måndag. Det verkar som om det enbart är de internationella studenterna som kommit hit till Aberdeen och Hillhead Student Village än så länge, tre av fem rum är nämligen helt tomma. Det är jag och en tjej som just nu delar på flat 79, New Carnegie Court. Aberdeen och Skottland briljerar med solsken alla tre dagar jag har varit här. Det känns nästan magiskt hur solen landar på graniten som staden är bygd med. Några kallar Aberdeen den grå staden, men jag föredrar dess andra smeknamn, silverstaden. Här ovan är en bild som jag tog på väg in till universitetets campus, vilket ligger i Old Aberdeen.

Universitet i sig är även det otroligt vackert, med den äldsta byggnaden King’s College i centrum. Den lilla gården är ett mysigt ställe att hänga på och jag kommer antagligen vara där ofta när vädret blir lite varmare. Ett mysigt cafe ligger i närheten som serverar det enda kaffet jag kunnat få i mig än så länge. (Har fått hålla mig till te för mina koffeinkickar) Gården visar inte riktigt den vackra gotiska arkitekturen som King’s College faktiskt har! Ni kan se den på bilden nedan.

Just nu sitter jag i mitt rum, med trötta och döda ben och en full mage efter en god middag. Staden är någorlunda stor, och det tar ungefär 30-40 minuter att spatsera in till nya Aberdeens center och shopping distrikten. Det är en trevlig promenad, men efter att ha gjort den två dagar i rad är jag helt slut. Det finns dock så mycket att se och så många nya människor att lära känna. Det var med två av dessa nya människor jag gick in till stan med, Samantha och Collin.

 

%d bloggare gillar detta: